5. Milstolparna

5. Milstolparna

GPS N56.20673° E15.52965°

Milstolparna började sättas upp från 1649 och var de första statliga vägmärkena. Milstolpen i kalksten till vänster är från 1671, medan den i järn är från 1794. Båda stolparna är skadade och även hitflyttade 15 meter från nordväst på grund av vägomläggning. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Nättraby socken 07. Foto: Peter Öjerskog, 2008.

Milstolparna – vägmärkena

 

Drottning Kristinas gästgivareförordning från 1649 föreskrev att vägarna skulle mätas och milstolpar sättas upp: när vägarna således äro rödda och lagade, skola de och mätas med snören, så att alla mil blir lika långa, och skall sextusen famnar göra en mil, och vid var mil uppsättes visse stenar och kännemärken, den resande man till rättelse.

 

Milstolparna var de första statliga vägmärkena. Innan fanns lokala vägvisare.

 

Syftet var att motverka våldgästning och få ett fungerande skjutsväsende mellan gästgivaregårdarna och att kronan genom avståndsmätningen kunde kontrollera att rätt skjutspenningar och traktamenten betalades ut.

 

På bilden ovan till vänster står en milstolpe från 1671. Den är huggen i kalksten av Basilius Goldtsmidt d.y, av känd bild- och stenhuggarsläkt, som högg alla milstolpar i Blekinge åren 1671-72. Den övre delen, med Karl XI:s monogram, har hackats bort när stolpen tidigare bortfördes för att användas som trappsten. Observera den gammalmodiga stavningen MYL, eftersom inget enhetligt stavningssystem fanns vid den här tiden. Texten var ursprungligen målad för att synas bättre.

 

Milstolpen till höger är från 1794 och av gjutjärn, som ursprungligen var målad. Den tempelliknande formen är inspirerad av antiken. Järnstolpar sattes också upp för varje halvmil och kvartsmil med siffrorna 1/2 respektive 1/4.

 

Anmärkningsvärt är att kung Gustav IV Adolfs guldbronserade monogram och initialer (där IV skrevs IIII enligt gammalromerska) är borttaget, eftersom man ville utplåna alla spår av den år 1810 landsförvisade kungen. Landshövding Raab har sitt namn kvar. Totalt 80 järnstolpar fanns i Blekinge, av dem är cirka hälften kvar idag. Texten var även här målad.

 

Den första dokumenterade milstenen i Blekinge är från 1666. Det kan ha funnits trästolpar tidigare i Blekinge, därför heter det fortfarande milstolpe. Gästgiverieförordningen med skjutsväsende och milstolpar blev den stora vägutvecklingen när Blekinge blev svenskt 1658.

 

Som synes är båda milstolparna mycket konstnärligt utformade. Milstolparna står på ett tidstypiskt kvadratiskt fundament (även kallat postament) av kallmurad gråsten. De står inte på sin ursprungliga plats, utan är hitflyttade 15 meter från nordväst i samband med en vägomläggning. Dock gick den gamla landsvägen, Via Regia (kungsvägen), förbi här, från stenbron över Nättrabyån och vidare västerut genom allén, dagens Idrottsvägen/länsväg 679.

 

De första milstolparna under 1600-talet saknade fundament. Men sedan kom man på att fundamentet fördröjde trästolparns förruttnelse samtidigt som fundamentet markerade exakt var milstolpen stod ifall den ruttnat bort. Fundamentets upphöjning gjorde också att milstolpen syntes bättre, därför fick även sten- och järnstolparna fundament.

 

Två generationers milstolpar användes naturligtvis aldrig samtidigt. Vid det ursprungliga fundamentet fick den återbördade och avhuggna stenstolpen stå nerstucken i marken bredvid. Men här får den stå bredvid järnstolpen, som jämförelse, vilket dock förvanskar vägkulturminnet.

 

Det är allt för vanligt att milstolpar, dess fundament och placering har förvanskats under 1900-talet. Ofta flyttades de närmare den nya vägen när den gamla övergavs, därmed förloras den historiska anknytningen. Ibland har stenstolparna stulits för att utgöra byggmaterial eller helt enkelt prydnad i trädgårdar.

 

Milen på vägarna mättes från början från portarna på Stockholms slott och ut mot rikets gränser. Men detta blev på sikt omöjligt att fullfölja och andra startpunkter användes, exempelvis residensstäderna. Det är inte klarlagt på vilken sida milstolparna skulle sättas upp, men man var konsekvent och höll sig till en sida på den aktuella vägen. Längs huvudvägen genom Blekinge sattes de upp på norra sidan av vägen.

 

Dåtidens mil mättes till sextusen famnar, 10 688 meter, alltså något längre än dagens mil. Milstolparna försågs i allmänhet med årtal, kungens namn och krona samt den aktuelle landshövdingens namn, det var hans skyldighet att se till att stolparna sattes upp. I 1891 års väglag var bestämmelserna om milstolpar borta, de blev en närmare 250-årig parentes.

 

Innan milmätningen angavs avstånden i rast och raster. En rast motsvarade den sträcka man färdades innan det var dags för vilorast igen, cirka 4-5 kilometer.

 

I Sverige finns idag ungefär 8.000 milstolpar i 250 olika varianter bevarade över hela landet vilket gör dem till ett av våra vanligaste kulturminnen, skyddade enligt lag. Få exemplar av stenmilstolparna finns kvar i Blekinge. I Mariagårdens trädgård i Lyckeby finns ett oskadat exemplar med överdelen kvar. I östra Blekinge finns en by som heter Milasten.

 

Via Regias alléträd står fortfarande åt sydväst längs dagens Idrottsvägen. Ekträden markerade vägen på vintern och gav skugga åt resande på sommaren.

 

Västerut finns Nättrabys växande vägcentrum med bensinstation, restaurang och affärer. Näringsidkarna lämnar allt mer Nättraby centrum för att komma närmare E 22.

 

Först byggdes en Koppartrans-bensinstation i början av 1960-talet. Den byttes senare märke till Shell. 1990 revs den gamla macken och OK byggde en modern anläggning. Vid sammanslagningen med Q8 blev bensinstationen dagens OK-Q8.

 

Åt nordost ligger gula Villa Fehr. Där låg tidigare danska Postgården ”Nätraby”, svenskbemannad från 1658. Postgården finns avbildad i den av Adolf Victor Constantin Forssmans år 1867 utgivna ”Trettio Vuer inom Nettraby Socken”. Kustlandsvägen i Blekinge blev en av Sveriges viktiga postvägar sedan svenska postväsendet grundades 1636.

Nättrabys två milstolpar förde länge en undanskymd och bortglömd tillvaro på sin ursprungliga plats, igenväxta nere i åkern där vägbanken blivit allt högre. De restauererades 1946 och flyttades till nuvarande plats 1963 efter en vägförnyelse. RAÄ Nättraby sn 69. Foto från Blekinge Museum.